Jag känner dig. Varför spelar du? Tror du inte att jag känner igen den falska fasaden som du nu har målat upp? Den fasaden som du alltid målar upp när vi ses för första gången på nytt. Jag vet hur hård du kan vara på ytan men jag vet också hur mjuk du är när du bara är du. När du bara är dig själv med mig. När allt som betyder något är du och jag. Just där, just då.

Men hur vi än försöker stanna tiden så kommer verkligheten alltid ifatt oss. Vi måste återigen göra våra val och trots alla dina miljoner ord så leder ditt val aldrig fram till mig. Jag hör mig själv tänka tredjen gången gillt. Enough is enough. Men vi vet båda två att jag skulle göra om allt för dig igen. Jag skulle göra vad som helst för dig.